Skärgårdsdelegationens ordförande, riksdagsledamot Mikaela Nylander vid det riksomfattande seminariet för skärgårds-, kust- och insjöfrågor på Sveaborg i Helsingfors den 1 juni 2015

Bästa vänner av öar, hav och sjöar                           

Efter skärgårds-, kust- och insjöseminarierna i Kuopio, Borgå och Nyslott har vi nu för första gången samlats här i Finlands största skärgårdsturismstad Helsingfors, som är en kommun med skärgårdsdel, och närmare sagt på den historiska ön Sveaborg i det skärgårdsrika landskapet Nyland.

Regeringar kommer och går, men skärgårdens betydelse består – och till och med ökar. Ett bevis på detta är för sin del att ett rekordhögt antal deltagare, dvs. hela 200, har i år samlats för skärgårdsdelegationens 25-årsjubileumsseminarium för skärgårds-, kust- och insjöfrågor.

Jag föreslår att vi ger en rungande applåd till Finlands fina skärgårds-, kust- och insjöområden och till seminariet som nu fyller kvartssekel.

Bästa åhörare

”Öar, hav, sjöar, älvar och strandzonen som faktorer i den regionala utvecklingen” har varit den ledande tanken i de skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammen. Sådana har upprättats av regeringar i alla möjliga politiska kombinationer under de senaste 20 åren. Orsaken till detta har varit helt klar. Finland är ju det relativt sett största skärgårdslandet i Europa, och det land i världen som har relativt sett flest vattendrag. Programmens röda tråd har varit att de rikliga vattendragen och skärgårdsområdena har i första hand betraktats som en nationell stark sida, vilket ju också är sant.

Vi hoppas och tror att den nya regeringen ska värdesätta regionalpolitiken och ha samma syn på saken. Vi hoppas att man också under den nya regeringsperioden på ett eller annat sätt ska utforma en helhetsuppfattning om vilka behov som skärgårds- och insjöområdena har samt om politikens mål och åtgärder. Det bästa sättet att gå till väga skulle vara att också i fortsättningen upprätta ett särskilt skärgårdspolitiskt program för hela regeringsperioden.

Till att börja med utfärdar den nya regeringen för sin mandatperiod ett generellt beslut om utveckling av regionerna som berör hela landet. I beslutet bör också skärgårds- och insjöområden beaktas på tillbörligt sätt.

I början av hösten 2015 kommer regeringen att tillsätta en ny skärgårdsdelegation. Före julen 2015 utfärdar statsrådet en förordning om skärgårdskommuner och skärgårdsdelar i andra kommuner för sin mandatperiod. Förordningen utformats i samarbete med skärgårdsdelegationen, landskapen och ministerierna.

En viktig uppgift för den nya regeringen är att åstadkomma ekonomisk tillväxt och att få statsfinanserna i balans.

Skärgården kan främja den ekonomiska tillväxten genom att utveckla blå ekonomi, som baserar sig på havet, insjöarna och skärgårdarna och som EU har betraktat som en viktig tillväxtsektor. När det gäller balansering av statsfinanserna hoppas vi att de nedskärningar som betraktas som nödvändiga i fråga om trafikförbindelser och tjänster ska göras så att en minimiservicenivå kan bibehållas överallt. På detta sätt eliminerar nedskärningarna inte skärgårdssamhällenas levnadsmöjligheter.

I skärgårdssystemet har städerna och landsbygden stött varandra systematiskt utan något som helst motsatsförhållande.

Bland systemets kärnkommuner finns 16 städer, inklusive havsstäderna Helsingfors och Esbo som tillhör landets enda metropolområde. Skärgårdsstäderna har själva stora skärgårdar och från dessa städer och andra centra härstammar de deltidsbosatta invånare, turister, köpare av skärgårdsprodukter, människor som söker rekreationsmöjligheter, och nuförtiden också många viktiga företagare och yrkeskunniga arbetstagare, vilka upprätthåller livskraften hos skärgården i alla kommuner. Skärgården å sin sida utnyttjar centrumen och ökar på detta viktiga sätt den centrala stadens attraktionskraft och producerar upplevelser, tjänster, varor och arbetskraft.

När användningen av och byggandet inom kust- och skärgårdsområdena planeras betonas i de skärgårdsrika stadskommunerna behovet av samordning i fråga om fast bosättning, deltidsbosättning och rekreation samt turism och annan näringsverksamhet.

I likhet med andra skärgårdsrika städer har Helsingfors efter bästa förmåga främjat planeringen av sina skärgårdar och genomförandet av planerna, ofta till ackompanjemang av en livlig medborgardebatt, som enligt någras åsikter ibland rent av komplicerat saker och ting.

Skärgårdspolitiken har hittills fokuserat på företagsstöd och andra förmåner enligt lagen om utveckling av regionerna och EU:s målområden, skärgårdstillägg som i enlighet med lagstiftningen om statsandelar ingår i kommunernas stadsandelar, skärgårdstrafiken, teleförbindelserna, hel- och deltidsboendet i skärgården, turismen, pendlingen och distansarbetet, miljön, naturen och kulturen.

Vad gäller uppnåendet av de ovan nämnda målen för det skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammet 2012−2015 upplevde man både framgångar och motgångar under den senaste valperioden.

Anslagen för skärgårdstrafiken kunde ordnas, delvis också på ett berömligt sätt. Nya färjor, landsvägsfärjor och förbindelsefartyg togs i bruk. Fritidsboendet, distansarbetet samt skärgårds- och insjöturismen ökade i jämn takt.

Verksamhetsbetingelser skapades för havsklustret, som är en betydande sysselsättningskälla inom skärgårds-, kust- och insjöområdena. Detsamma gällde också för skeppsvarv. Ett nytt avtal om användningen av Saima kanal ingicks med Ryssland och det måste nu utnyttjas. Kvarkentrafiken erhöll finansiering.

Den inom utvecklingsarbetet allmänt utnyttjade EU-projektfinansieringen, som för den nya programperioden uppgår till 1,3 miljarder euro, står också till förfogande för skärgårds- och insjöområdena. Finansieringen för de instrument som är de allra viktigaste ur skärgårds- och insjöområdenas synvinkel, dvs. Leader-verksamheten, Interreg-samarbetet och fiskerihushållningen, ordnade sig på ett tillfredsställande sätt. Det som nu är av avgörande betydelse är att man inom skärgårds-, kust- och insjöområdena lyckas få till stånd projekt som driver framåt saker och ting. Också den egna medfinansieringen måste ordnas.

Att skärgårdstilläggen för kommuner med skärgårdsdel gick förlorade var ett principiellt bakslag. Skärgårdssystemet har som mål att skärgårdstilläggen ska återinföras i statsandelssystemet.

Kommunerna bör i större utsträckning dra nytta av fritidsboendet, vars värde är så högt som 7,4 miljarder euro. Det måste inledas fler utvecklingsprojekt. Köpkraften hos de fritidsbosatta kan utnyttjas genom att man ger bättre service åt stugborna. Den stugbarometer som skärgårdsdelegationen genomför 2015 kommer att ge information om hur fritidsboendets ekonomiska och sociala betydelse för samhället har utvecklats under de senaste sju åren.

Men en ännu viktigare resurs än pengarna är stugbornas kunnande som måste tas till vara. Det är viktigt för skärgården och insjöområdena att stugborna engageras fullt ut i kommunernas och byarnas vardagsliv. Vid mässan StugLiv i mars utsågs ingenjör Aarne Lummaa till Årets stugägare. Han har under flera årtionden som talkoarbete i egenskap av företagsmentor hjälpt företagare i den kommun där hans stuga är belägen. I dagsläget finns det redan fler än tusen företagsmentorer i hela landet.

Den naturliga utvecklingen av skärgården får inte hindras genom byggandebyråkrati så att skapandet av en mer kompakt samhällsstruktur och klimatpolitiken används som förevändning. Skärgården förbrukar mycket litet och lever relativt ekologiskt, producerar mat, såsom fisk och jordbruksprodukter, trä, många andra produkter, förnybar energi och framför allt upplevelser – och allt detta på nära håll. Skärgårdens klimatbalans är starkt positivt. Vi välkomnar med glädje alla strävanden att minska byggandebyråkratin och annan byråkrati.

Inom skärgårdsturismen sker många positiva saker just nu. Vi gläder oss över att f.d. militäröar i Helsingfors, Kyrkogårdsö och Rankö i Kotka samt Örö i Kimitoön nu kan tas i turistbruk. Kryssningar och båtliv är starka infrastrukturer inom skärgårdsturismen. Nationalparker, friluftsområden och platser på Unescos världsarvslista som är belägna i skärgården, såsom Kvarken, Sveaborg och Olofsborg, lockar besökare. Fyrarna blir mer och mer populära som turistmål. Den bästa attraktionsfaktorn inom skärgårdsturismen är själva skärgården med sina natur-, miljö-, landskaps- och kulturvärden, och dess status höjs.

Skärgårdsdelegationen har på ett anslående sätt marknadsfört skärgården. YLE:s tv-serie om skärgården i 18 avsnitt visades år 2013. Serien visade sig vara en stor succé. Den samlade, repriserna medräknade, cirka 5,2 miljoner tittare. Vår nya broschyr över skärgården är utgiven på åtta språk och delas ut också här på seminariet. Broschyren har redan delats ut bl.a. vid de stora nationella båt-, rese- och stugmässorna. Vår broschyr och vårt budskap har rönt ett stort intresse bland finländare och utlänningar.

Bästa åhörare

Bästa seminariedeltagare

Finland och hela Europa är stolta över Finlands skärgårds-, kust- och insjöområden. Helsingfors skärgård är i egenskap av huvudstadens och metropolområdets skärgård det stolta flaggskeppet bland landets skärgårdsområden. Det är en stor glädje för oss att få samlas till vårt 25-årsjubileumsseminarium just här på Sveaborg.

Vid detta seminarium behandlas de mest aktuella frågorna; speciellt behandlas frågor som rör den nationella regionalpolitiken och EU:s regionpolitik 2014−2020, kommunalpolitiken, havsklustret, boende, turism och rekreation, utvecklingen av stadsskärgårdar samt servicenivån inom skärgårdstrafiken.

Det bjuds på intressanta inlägg, mycket att tänka på och också saker att lära sig för oss alla under de båda dagarna, både vid seminariet och under de mer informella diskussioner som utgör en viktig del av seminariet.

Jag vill rikta ett varmt tack till Helsingfors stad, Nylands förbund, föreläsarna, medierna och andra samarbetspartner för det stöd som ni gett oss i samband med seminariearrangemangen. Ett särskilt tack riktar jag ännu till Helsingfors stad för den gästfrihet som staden lovat visa oss i det magnifika stadshuset i kväll.

Jag öppnar härmed skärgårdsseminariet och hoppas att ni ser framtiden an med tillförsikt. Jag önskar vidare alla deltagare ett gemytligt, kreativt och resultatrikt seminarium.